Innehåll:

Krisplan för Borlänge Ridsportklubb.

Vad är en kris?.

Förebyggande information.

Rutiner vid kris.

Krisgruppen.

Vid allvarlig kris. 

Olika typer av kriser med scenarioförslag. 

Bilaga 1 L-ABC. 

Bilaga 2: Så reagerar människor vid kris (Källa SRF).

Bilaga 3: Råd vid mediakontakter (källa SRF).

 

Vad är en kris?

Ordet kris betyder olika saker för olika människor.

För oss på BRsK är en kris en händelse som innebär att vår verksamhet inte kan bedrivas eller att förtroende för föreningen är skadat, vilket innebär att vi förlorar medlemmar.

Exempel på sådana händelser kan vara

Förebyggande information

Första hjälpen-planscher, telefonnummer till SOS och adress till anläggningen sitter i stallet och på läktaren i ridhuset

 

Ridande ska få kort information om nedan på första lektionen varje termin:

Om en olycka inträffar ska medlemmar, ridande veta

 

Rutiner vid kris                                 
I stallet och på kontoret ska en krispärm finnas. Innehållet ska vara känt av ridskolans personal och styrelse. En sammanfattning av innehållet ska också finnas på BRK:s hemsida. I pärmen finns en larmlista till krisgruppen med aktuella telefonnummer.

 

Säkerhetsansvarig uppdaterar krispärmen. Rutinen omfattar främst föreningens ridskoleverksamhet. Särskilda tävlingsrutiner tas fram inför tävling.
 Säkerhetsansvarig är ordförande.

 

Krisgruppen
 Borlänge Ridsportklubbs krisgrupp består av styrelsen, verksamhetschef och ridskoleansvarig.
 Krisgruppen:

Vid allvarlig kris

o      ansvarar för information till anställda, medlemmar och anhöriga, tar emot telefonsamtal och hanterar sociala medier.

o  ansvarar för att ha kontakt med sjukhus, polis, präst, mm

o  ansvarar för kontakt med kommunen för stöd och hjälp till anhöriga, vänner och anställda (POSOM-gruppen)

 

Att tänka på:
 Före krisen:

Krisgruppen och personal bör gå igenom olika scenarier. Det är alltid bra att diskutera eventuella åtgärder inom gruppen innan man hamnar i en stressituation.

 

Efter krisen:

Kontakter tas med försäkringsbolag.

Styrelsen och anställd personal bör vara klar över att ett långsiktigt arbete vidtar efter de akuta insatserna. Händelsen bör analyseras och åtgärder bör vidtas så det inte händer igen. Ansvarig för analysen kan t ex vara säkerhetsansvariga och verksamhetsansvarig/ridskolechef. Tänk på att dödsolyckor och allvarliga incidenter bland personal ska anmälas till Arbetsmiljöverket. En minnestund kan arrangeras vid dödsfall.

Olika typer av kriser med scenarioförslag

Olyckor och dödsfall under ridning och tillhörande aktiviteter 

Scenario – En person skadas

Vad gör vi akut när olyckan är framme?

1.      Ridläraren/någon sjukvårdskunnig tar hand om den skadade

2.      Ring 112 vid akut olycka eller personskada. Instruktioner ges av 112.

3.      Organisera och delegera uppgifter så att ni arbetar effektivt

a.      Utse någon som hämtar sjukvårdsutrustning – filt

b.  Utse någon som möter räddningstjänsten (brandbil eller ambulans) vid infarten.

c.   Utse någon som tar hand om övriga elever

d.  Utse någon som tar hand om hästen/hästarna

4.  Om den skadade ska till sjukhus är det bra om någon åker med

5.  Meddela verksamhetsansvarig/ridskolechef och anhöriga till eleven så fort som möjligt

6.  Tänk på att även den tjänstgörande ridläraren kan behöva hjälp att bearbeta det som inträffat

 

Brand på anläggningen eller omkringliggande natur

Scenario 1 – Brand i stallbyggnad. Utrustning förstörd, stallet obrukbart.

Akutläge

1.       Rädda

2.       Larma

3.       Släck

 

Scenario 2 - Brand i natur

Plan för evakuering tas fram vid händelse dvs, vilka kör, vilka transporter ska användas och vart ska hästarna föras.

Samhällskris avsaknad av vatten

Scenario – Vattnet är kontaminerat eller sinat. Vattnet kommer att vara obrukbart under 14 dagar.

Samhällskris avsaknad av el

Scenario – Elförsörjningen har slagits ut, internet fungerar inte.

Brist på foder

Scenario - Torka och missväxt svårt att få tag på grovfoder, foderpriserna skjuter i höjden

Sjukdom/dödsfall bland hästarna

Scenario - Häst omkommer eller behöver akut avlivas i samband med verksamhet.

1.       Ridläraren tar hand om den skadade hästen

2.       Ansvarig ridlärare på plats ringer veterinär och hästansvarig i styrelsen enligt lista på kontoret för bedömning och åtgärd.

3.       Organisera och delegera uppgifter så att ni arbetar effektivt

a.   Utse någon som tar hand om ryttaren

b.   Utse någon som tar hand om övriga elever och hästarna

4.       Meddela verksamhetsansvarig/ridskolechef och anhöriga till ryttaren så fort som möjligt

5.       Tänk på att även den tjänstgörande ridläraren kan behöva hjälp att bearbeta det som inträffat

6.       Verksamhetsansvarig/ridskolechef bedömer om krisgruppen behöver sammankallas.

 

Tappar ridande på grund av kris i samhället

Scenario – Pandemi -Samhället begränsas, restriktioner införs, aktiviteter behöver ställas in. Verksamheten begränsas.

 

Bilaga 1 L-ABC

L = Läge
 1. Se över olycksplatsen innan Du springer fram till den skadade. Det kan finnas risker för både Dig och den skadade till exempel lös, orolig häst vid väg – varna trafiken

A = Andning
 1. Kontrollera om den skadade andas. SE – LYSSNA – KÄNN

2. Om den skadade inte andas skapa fri luftväg genom att böja huvudet försiktigt bakåt sätt två fingrar under hakan och lyft upp underkäken kontrollera igen SE – LYSSNA – KÄNN

3. Om den skadade ändå inte andas, gör hjärt- lungräddning (HLR):

Så går hjärt-lungräddning till (enligt 1177):

4. Medvetslös person som andas skall ligga i stabilt sidoläge

5. Fortsätt övervaka den skadade

B = Blödning
1. Kraftig blödning behöver stoppas snabbt. tryck ihop sårkanterna med tummarna och pressa kraftigt lägg den skadade ner, men bibehåll fingertrycket hela tiden förebygg cirkulationssvikt – skadechock genom att lägga benet högt släpp inte trycket – be någon annan larma

2. Måttlig blödning stoppas genom att lägga den skadade ner – hålla den skadade kroppsdelen högt lägga ett förband och eventuellt ett tryckförband


C = Cirkulationssvikt, chock
 1. Cirkulationssvikt kan uppstå vid stor inre och yttre blödning. Symtom: matthet och slöhet blek hud, blåa läppar, kallsvettig snabb och flämtande andning, snabb och svag puls.

Så här hjälper man någon som är i chock:


 

Bilaga 2: Så reagerar människor vid kris (Källa SRF)

 

Oavsett om det handlar om en mindre eller större kris, går människan alltid igenom ett antal faser; chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och nyorienteringsfas. Ju mindre berörda och desto mer förberedda vi är, desto snabbare går vi igenom faserna. Observera att även krisledningen går igenom faserna.

Chockfas
 Reaktionerna är olika, från att stänga av helt och förneka att något har hänt till att gråta eller skrika hysteriskt, alternativt bli hyperaktiv. En person i chockfasen är mitt i krisen och har fullt upp med att försöka förstå vad som har hänt och är generellt sett inte mottaglig för någon kommunikation. Den som försöker kommunicera med en person i chockfas möts ofta av antingen kompakt tystnad, eller att den chockade pratar själv utan att lyssna.

Kommunikation i chockfasen:

Informera alltid muntligt först, men ha alltid skriftlig information att lämna över. Informationen bör vara kort och svara på vad som har hänt och hur ni arbetar vidare för att få reda på varför det har hänt. Dokumentet bör också innehålla en tydlig hänvisning till när, var och hur den chockade kan söka mer information, till exempel ”i anslutning till hoppträningen nästa vecka inleder vi med att prata om det som hänt tillsammans med en kurator”.

Reaktionsfas
 I den här fasen händer mycket på kort tid. Ilska är en vanlig reaktion, liksom uppgivenhet. Under fasen upplever många vad som egentligen har hänt och minsta lilla påminnelse gör att hela känslobatteriet tar fart igen. Det är svårt att själv inse att man är i reaktionsfasen. Fasen pågår normalt ett par veckor, men kan uppgå till över ett år om det handlar av en förlust av en nära anhörig.

Vanliga tecken i reaktionsfasen:

Kommunikation:

Bearbetningsfas
 Den här fasen är betydligt längre än de båda första och innebär att den som drabbats av en kris kan börja bli konstruktiv och blicka framåt. Samtidigt kan många konflikter skapas här, särskilt om några personer är kvar i reaktionsfasen.

Kommunikation:

Nyorienteringsfas
 Den sista fasen handlar om att gå tillbaka till det normala. Den som har genomgått en större kris vet att erfarenheterna – både de positiva och negativa – i en kris sitter kvar länge. Samtidigt är de flesta så rationella att de efter en tid fokuserar på att blicka framåt och dra nytta av erfarenheterna. Hur tragisk en kris än är, upplever nästan alla att de är starkare efter krisen än före.

I nyorienteringsfasen sker kommunikationen normalt igen. Därmed bör det finnas utrymme att diskutera det som har hänt.


 

Bilaga 3: Råd vid mediakontakter (källa SRF)

 

Då en olycka inträffat, stor eller liten, önskar ofta representanter för media komma i kontakt med de inblandade för att rapportera om händelsen. Journalister arbetar under tidspress och söker information oberoende av tid, plats och vad som inträffat.

Inför tävlingar och evenemang och vid ridskolan bör man alltid i förväg ha utsett en person som uttalar sig för media. Övriga, och framför allt de som varit inblandade i olyckan och deras anhöriga bör i minsta möjliga mån ha kontakten med media.

 Som informationsansvarig tänk på att: